söndag 30 september 2012

Tönder och Bov Danmark

Som säkert framgick av föregående inlägg så har ju jag och Jocke varit i Danmark och tävlat i helgen. Jocke för att han gillar att tävla och för att han delvis fått sin Svenska säsong förstörd. Jag därför att jag vill bibehålla och eventuellt komma i bättre form inför Vuelta Mallorca som börjar på måndag den 8:e oktober.

Jag åker för övrigt ner till Mallis redan på onsdag. Så från torsdag kan ni följa vårt Mallorcaäventyr. Som det ser ut nu är det jag, Mattias Larssen CK mumien.se, Magnus Jansson Ymer och spridda skurar från Team CK Magnus och Ck Hymer som skall ned.

Jo Danmark ja. I Tönder lyckades jag krascha när vi skulle passera en annan tävlingsklass och någon körde in i en bil längre fram. Eftersom jag känner han som åkte in i bilen och vet hur det gick. Så skall jag inte ens ömka mig med mina blessyrer. Men loppet tog i alla fall slut där. För det hände 300 meter innan kantvindssträckan började. Johan Tykesson och Erik i CK Master vet vilken kantvindssträcka jag menar. Appropå dom och början på min smått patetiska "karriär" som cyklist. Så var vi i Danmark för att köra Tönder loppet 2006. Vi blev så förnedrade och dragna i smutsen av C klassen att jag satte upp som yttersta mål för hela min existens att jag någon gång i framtiden skulle klara att sitta med ett helt C klass lopp.

Nu kör man till och med B klass. Lite kul. Och hänger med gör man med. Problemet jag har i Danmark är att jag med all rätt i och för sig, har alltför stor respekt för B klassen och för duktiga Danska cyklister i allmänhet. Så jag tar inte för mig som jag kanske borde. Därför gjorde jag ett riktigt jävla skitlopp idag där jag egentligen hade mer att ge men fegade och utmanade inte mig själv. Så jag rullade i mål med klungan. Jocke satt med en bit framför. Men eftersom vi har som princip (förutom förrförra helgen) att bara rapportera om pallplaceringar så skriver vi inte ens vad han blev.

Kan varmt rekommendera Danska tävlingar. Det var väl i princip det jag gjorde idag..... Vi i Team Ck Mumien.se funderar till och med på att strunta i Östgötaloppet nästa år och inleda säsongen i Danmark.

Sen kan jag ju än en gång rekommendera Mallorca även om jag vet att jag ni är döva på det örat. Men jag lovar ni missar nåt. Testcykel går inte att jämföra med Mallis i oktober.

// Stefan

fredag 28 september 2012

skydd mot trängselskatt


Trängselskatt är i Sverige en särskild skatt för att färdas på en viss väg, förbi en betalstation, vid en viss tidpunkt. Trängselskattens avsikt är att minska trängseln i hårt trafikbelastade områden genom att ge en högre kostnad för resan och därmed få en del att avstå från resor, resa vid andra tidpunkter, resa flera i varje fordon eller välja andra transportslag, som cykel eller kollektivtrafik.
Prissättningen liknar den som tåg, flygbolag och färjerederier använder, där mindre attraktiva avgångar är billigare, för att de som har möjlighet att planera om skall lockas att välja dessa.
Det här sättet att prissätta väganvändande är ett specialfall av vägavgifter, som oftast används för att finansiera ny väginfrastruktur. Många av motorvägarna och broarna i Europa, liksom många vägar och stadskärnor i Norge, har belagts med vägavgifter sedan 1980-talet. Även om den viktigaste skillnaden gentemot vägavgifter är att trängselskattens syfte i första hand är att påverka trafikantens beteende snarare än att skapa intäkter, så kan den sekundära effekten, intäkten, dock ändå komma att användas för investeringar i väginfrastruktur.
Förändringar i trafikinfrastruktur och vägutbud har en dynamisk påverkan på efterfrågan. När exempelvis en väg byggs ut så att restiden minskar blir det också fler som väljer att ta bilen, för att dra nytta av den nya kortare restiden. Därmed tillmötesgår inte bara utbudet den existerande efterfrågan, utan skapar också ny efterfrågan. På samma sätt väljer fler att pendla mellan Stockholm och Mälardalen när det finns snabbtåg med täta avgångar.
Den här samverkan mellan utbud av infrastruktur och utveckling av resvanor och boende gör att transportekonomi också blir till transportpolitik. Vars och ens åsikt om vilken plats bilen skall ha i samhället påverkar vilken transportinfrastruktur man förordar.

Efter ett tag märker jag att en bil närmar sig lite för snabbt för att det skall vara hälsosamt för min redan ansträngda relation till trafikpoliser. Just då kommer dock Stora Bält bron och efter den hamnar jag bakom bilen som kom ikapp mig. Han ligger och myser i 160-190 beroende på antalet bilar som är i vägen. Så jag hänger så klart på. Efter ett tag saktar han inte lite och det kändes helt naturligt för mig att glida om. Sen står jag på mestadels mellan 180-200 och han ligger snällt bakom. Efter ett tag tänkte jag att nu får han ta lite risker ett tag. Så jag saktar in lite lite grann och låter han glida förbi. Så fortsätter det med att vi hjälps åt att exponera den egna bilen för eventuellt förhatliga laserstrålar från Danska trafikpolisen. Helt enkelt ett perfekt lagtempo med bra samarbete. Vi tog oss 10 mil på strax under halvtimmen på det här sättet.

Vad jag önskar att man kunde hitta sådana jämnspelta partempokompisar oftare.

Nu ligger jag på världens mysigaste B&B och väntar på att morgondagens drabbningar skall börja.

//Mister X eller vad fan. Jag kör väl hur jävla fort jag vill i Danmark. Så..... //Stefan

måndag 24 september 2012

lördag 22 september 2012

onsdag 19 september 2012

Ticetac


Han heter Mario. Men han är mer känd som Ticetac. Han är 63 år gammal men han är ändå det största barnet av alla cyklisterna i den lokala klubben. Han åker aldrig på en träning utan att ha som mål att attackera och tävla sönder träningen. På så sätt påminner han om mig. Jag har därför beslutat mig för att intervjua honom.

Så mina vänner. Här har ni Ticetac.

Allora Mario, varför kallas du Ticetac, vill du förklara?
- Eftersom jag är den lokal och enda urmakaren på orten så har namnet kommit naturligt. Jag har reparerat klockor i snart 50 år nu och namnet har hängt med sen jag började.

Du är 63 år gammal nu. Hur länge skall du cykla egentligen? Och hur många år har du cyklat hittills?
- He he. Fram till hälsan sätter stopp skulle jag tro. Nu under 2012 har jag cyklat i 37 år. Hittills har jag utan att överdriva allt för mycket fått ihop cirka 40.000 mil.

Kör du fortfarande cykellopp? I så fall vilken typ av lopp?
- Ja ja, jag kör hela mellanitalienska Granfondo (italici 9 lopp) serien samt alla Mediofondo jag kan hitta. Jag försöker dock hålla mig ifrån dom snabba korta loppen i Toscana och Lazio. Som tyvärr tenderar att vara farliga. Jag skadade mig ganska allvarligt under ett sådant lopp och är mer försiktig nu för tiden. (kommentar I Italien tävlar man oftast inte på Granfondosträckan utan på mediofondosträckan.)

Klarar du fortfarande att hålla dom yngre cyklisterna bakom dig?
- Exakt, faktum är att dom försöker alltid sitta på mitt hjul. För det är alltid där det händer något. Jag brukar alltid säga till dom att om dom förlorar så förlorar dom. Men om dom vinner med ett halvt hjul eller liknande mot mig. Så har dom ändå förlorat. För dom borde vara ett par minuter framför mig om man tar hänsyn till åldern.

Du måste förklara för oss Svenskar varav den här besattheten bland Italienare att inte använda hjälm?
- Jo det ja, jo det känner jag till. Det är ju fel. Ett stort fel. Det är en invand ovana. Men man borde verkligen använda den. När jag tävlar använder jag alltid den. Men inte på träning. Man vill känna luften strömma genom håret. Ungdomarna nu för tiden använder dock alltid hjälm.

Jag har sett dig cykla i 4-5 gradigt väder med korta byxor och kortärmad tröja. Men hur kallt behöver det bli innan du tar på dig lite mer?
- Nollgradigt då har även jag långärmat och långa byxor. Men eftersom vi åker så mycket uppför som vi gör så svettas man inte om man har lite kläder på sig. Sen när man åker utför så slipper man kylas ner av fukten.

Om du fick välja ditt favoritvarv för träning nu under vintern, vilket är det? Och hur ser träningen ut?
- Jag gillar ju när det går uppför så jag försöker alltid få med det samt platt. Speciellt nu på vintern. Vi kan ju av praktiska skäl inte köra för långt upp för det är för kallt. Men vägen Viole, San Gregorio, Petrignino och tillbaka. Cirka 2,5 timma med två inte allt för jobbiga stigningar på 15 minuter styck gillar jag. Man måste ju hinna tillbaka till 17.00 när man börjar arbeta igen. Mitt sätt att träna är ju att ta i så mycket det går alltid. Att bli så trött som möjligt. Så fort vi värmt upp vill jag attackera och se om jag får med någon. Sen skall helst hela träningen vara på det sättet. Jag klarar bara inte av att köra lugnt.

Den här långa blonda snygga cyklisten från Sverige som ställer till det på träningen då och då för er. Vad säger du om honom? Är han nått snabb eller står han stilla?
- Nej nej, han är jättestark. Speciellt nu efter julledigheten. Vad har du gjort egentligen? ( Mario pekar menande ner mot sitt armveck).

Kommentarer: